.

Om du äter "snabba" kolhydrater, d v s kolhydrater med högt GI, så kommer glukoshalten att stiga snabbt i blodet. Följden blir att mycket insulin utsöndras och blodsockret kommer då snabbt att sjunka till en låg nivå. Detta ger i sin tur upphov till hungerkänslor och ett "sug" efter mer mat. Överskottet av glukos i cellerna kommer dessutom att avsättas som fettvävnad. Du blir med andra ord fet.

Om du däremot äter "långsamma" kolhydrater, d v s kolhydrater med lågt GI kommer glukoshalten att stiga långsammare i blodet. Följden blir en jämnare utsöndring av insulin. Du kommer att känna dig mättare längre och känna ett minskat behov av att småäta.

Faktorer som påverkar GI

Det finns ett antal faktorer som påverkar GI hos en måltid:

• Kolhydraternas sammansättning - Mer komplexa kolhydrater t ex stärkelse i pasta har lägre GI än enklare som t ex vanligt socker i godis.
• Mängden fett i en måltid - Om fett intas samtidigt som kolhydrater kommer kolhydraterna att tas upp långsammare i mag-tarmkanalen. Resultatet blir ett lägre GI. Detta kan utnyttjas genom att i samband med intag av kolhydrater äta nyttiga fetter, som exempelvis fet fisk.
• Surhet - En sur omgivning gör också att kolhydraterna tas upp långsammare av mag-tarmkansalen. Även här blir resultatet lägre GI. Detta är den huvudsakliga andledningen till varför vinäger har en viss effekt som "bantningsmedel".

Att tänka på då du använder GI

GI talar om hur en typ av födoämne tas upp men om du äter alldeles för mycket av ett ämne med lågt GI kommer du ändå att bli fet då överflödig energi kommer att lagras som fett. Dessutom ger feta måltider lågt GI men mycket energi. GI bör därför kompletteras med en analys av näringsammansättningen hos en måltid. Detta kan du göra med våra näringstabeller.

Om du tycker att det här med GI verkar intressant föreslår vi att du tittar på våra GI-tabeller över 207 olika livsmedel. Det finns en som är sorterad efter GI och en som är sorterad efter